Tillit

Mitt största hjärnspöke i min mediala träning har varit att jag har trott att jag har inbillat mig. Jag har fått information som jag har ifrågasatt och undrat om det verkligen är på riktigt eller om jag bara har hittat på. Jag är inte ensam för precis det brukar komma upp i meditationsgruppen jag har. Meditanterna som säger "Jag vet inte om det var jag som hittade på" och sedan kommer det upp helt osannolika berättelser som helt klart berättar att de inte är sprungna ur fantasin.

Jag har bland annat en klient, jag kallar henne Anna, som är väldigt intuitiv men som kanske inte lyssnar och använder redskapet så mycket som hon skulle kunna. Vi har pratat en del om att hon ska lyssna på det som kommer till henne och se att det kanske är för att hjälpa henne på något sätt. Anna kom till mig för att få healing. När jag hade hållt på ett tag kände jag en isande kyla i min nacke och insåg att det var någon som ville ha min uppmärksamhet. Jag riktade uppmärksamheten ditåt och uppfattade en man, fick en känsla av vem han var och hur han såg ut. Efter detta korta konstaterande släppte jag honom igen och fortsatte heala. När jag var färdig med healingen, kände jag mig lite fundersam över om jag skulle nämna mannen över huvud taget. Jag såg honom bara och det verkade inte som om han ville något.

Tack och lov har jag ju lärt mig att berätta vad som kommer till mig så jag berättade om mannen, hans storlek och klädsel, att han hade en rutig skjorta var väldigt tydligt. Att det kändes som en morfar, men det var inte hennes morfar. Anna bleknade något och berättade att hon hade fått in en man i sina tankar under healingen, en man som stämde överens med min beskrivning och som är morfar till hennes sambo. Att hon hade tänkt nämna det för mig. Mannen har hon aldrig har träffat men som hon är övertygad om har hjälpt henne i en svår situation vid ett tillfälle. Jag är helt säker på att han kom för att jag skulle hjälpa henne att förstå att så är fallet. Han är med henne trots att blodsband saknas. Hon berättade om händelsen för sin sambo och han bekräftade att hans morfar alltid hade rutiga skjortor på sig...