En spännande höst

Härom dagen blev jag intervjuad av en lokaltidning här i Malmö. Hela intervjun handlade om mitt arbete som medium. En av frågorna som jag fick handlade om hur jag ser på min möjlighet att vidareutvecklas. Svaret var enkelt, jag blir aldrig fullärd. Det är snarare så att jag måste sortera och välja vad jag ska vara med på och inte. I våras började jag läsa esoterik, den hemliga läran, men insåg i början av sommaren att jag var tvungen att hoppa av till förmån för annat.

Nu i höst ska jag äntligen påbörja min aurakurs så att jag får lära mig mer ingående hur man tolkar en aura samt rita den. En jag känner gjorde en aurateckning på mig och det var häftigt. Hon kunde se hur mitt liv hade varit fram till den dagen då vi träffades. Jag ser verkligen fram emot att gå den. Astrologin fortsätter jag med och nytt för i år är vår interna utbildning på nya Andrum. Då ska jag få gå kurser som jag har velat gå tidigare men som i två år har krockat med astrologin, toppen. Tre kurser ska jag alltså gå, det får räcka, jag måste ju hinna jobba och ta emot klienter också.

När jag bokade tid för intervjun jag nämnde innan, fick jag en fråga av journalisten och det var ifall jag och en jag känner hade träffats i ett tidigare liv. Jag mediterade över det och berättade när journalisten kom att vi har det. Jag beskrev våra roller samt ungfär när och var det utspelade sig. Journalisten undrade om jag inte behövde bevis för att tro att det jag upplevde verkligen har hänt. Nej, jag har tillit till det som kommer till mig. Lika väl som att jag berättar saker för mina klienter som bara de vet och kan bekräfta så har jag tillit till att det samma gäller information som jag ger till mig själv. Episoden jag fick se från det där tidigare livet var så tydlig att jag inte har någon anledning till att ifrågasätta om det stämmer eller ej, för mig var det på riktigt.

/01bdcafdcdae622435f90980524ef22531f5547095.jpg