Att lyssna på den inre vägledningen

Är det något jag lärt mig denna veckan så är det att jag ska lyssna på den inre vägledningen. Jag har både gjort det och inte. I söndags fick jag till mig ett par gånger att jag skulle skicka ett sms till klienten jag skulle ha först i mådags och bekräfta vår tid. Det är något jag aldrig gör så jag slog det ifrån mig med argumentet att hon som hade bokat tiden åt sin man har full koll. Så kom jag till nya Andrum i måndags och ingen kom på utsatt tid. När jag så ringde fick jag veta att han hade fått för sig att det var en annan tid. Ja, ja vad säger man. Vi löste det hela på ett bra sätt men hade jag bara lyssnat så hade det inte behövt hända.

I tisdags skulle jag ha en klient på massage och jag visste att jag hade rena handdukar liggande på Andrum. Dagen innan fick jag till mig att jag skulle packa fler handdukar för att jag skulle behöva dem. Jag packade men förstod inte varför jag skulle behöva dem för jag hade ju så det räckte. När jag så var klar med min klient och kom ut i receptionen med min tvätt, kom det in en kvinna. Jag frågade om hon hade bokat tid med någon men svaret blev: Nej, jag hade vägarna förbi och undrar om det går att få taktil massage idag. Jag hade ett hål då så jag kunde ta henne och även om det var detta jag hade blivit förberedd på så blev jag ändå lite förvånad. Efteråt tackade jag min guide för hjälpen.

Vad vill jag då ha sagt med dessa reflektioner? Jo att man ska lyssna på den inre vägledningen när den kommer. Du undrar säkert hur du vet att det är en vägledning och inte inbillning eller egots röst. Skillnaden är att den inre vägledningen oftast kommer plötsligt, som en blixt från klar himmel, en insikt. Händelsen går ofta att särskilja för den har inte med något annat liknande att göra just då. Det kan ta lite tid att lära sig skillnaden, man får prova sig fram. Det är en prövning att inte slå bort allt som fantasier. Jag har övat länge men ändå inte lärt mig men ett som är säkert är att livet blir bra mycket enklare när man tar emot hjälpen.

Något som jag är väldigt noga med, är att bjuda in min guide varje morgon och tacka honom för hjälpen varje kväll. Ber vi inte våra guider om hjälp, har de svårt att hjälpa till för de gör det i princip bara om vi ber om det. Hur ska de annars kunna veta när de ska ingripa och inte? Jag ser väntande guider hos klienter väldigt ofta och guiden blir så glad när den blir sedd och får framföra sitt önskemål om att vara delaktig.

/01c8305b4b9b2f3144fc555ee6cd9078ce409cd1ca.jpg