Att bli överskuggad

Jag har varit med om något märkligt. Något jag har sett andra vara med om tre gånger tidigare men aldrig jag själv, förrän i torsdags. Det har tagit några dagar att smälta. Först visste jag inte hur jag skulle ta det för det var läskigt, nu är jag tacksam över upplevelsen. Tacksam för att det känns som om jag tog ett kliv framåt i min medialitet. Genom att jag tillät det hända, att jag kunde släppa kontrollen, bevisade jag för mig själv att jag har släppt en stor del av mitt kontrollbehov.

För ungefär ett år sedan var jag på en ljuskväll. Vid det tillfället fick mediet in en annan energi än sin guide i sin kropp, en energi som hon tillät ta över och som lämnade ett mycket speciellt budskap. Det var mycket märkligt. Nu har jag varit med om samma sak själv. På den mediala träningen i torsdags, satt vi i gruppen och gick in i oss själva för att lämna budskap till varandra. Jag har gjort det väldigt många gånger och jag befinner mig alltid i mitt hjärtchakra då. Mitt hjärtchakra som ser ut som ett rum och där finns min guide. Man låter guidens energi komma in i sin egen kropp, den fungerar som en portvakt mot oönskade energier. Jag gjorde det som vanligt men helt plötsligt blev det mörkt i rummet och jag började få hjärtklappning. Det kändes som om jag stod i en predikstol och den rörde sig uppåt samtidigt som mitt hjärta slog allt fortare. Jag hängde med men förstod ingenting och det kändes läskigt. Som tur är har jag duktiga lärare och jag fick frågan om vad som hände hos mig. Jag beskrev och då blev jag hämtad från min plats så att jag fick stå framför de andra, med mina lärare nära.

Kroppen skakade och ansiktet förvreds. Jag började så tala. Det kom till mig budskap som jag skulle förmedla. Det handlade om hur mycket vi dömer varandra och att vi inte ska göra det. Alla är lika viktiga, alla har en plats, en roll här på jorden. Vi ska ha repekt för varandra och det är kärleken som ska styra oss. Min lärare ställde frågor om denna energi som tagit kontakt, som överskuggade mig, och hon ställde även frågor om mig, om min roll här på jorden. Jag minns i stora drag det som hände men inte allt. Efteråt blev jag ledd tillbaka till min plats och det tog väldigt mycket på mina krafter. Jag var omtumlad och skakad. Det var svårt att sova natten efter eftersom upplevelsen satte ett stort spår. Nu har jag haft några dagar på mig att tänka på händelsen och nu har jag kommit över det jobbiga. Nu är jag glad och tacksam över att ha varit med om det men tycker nog att det får dröja ett tag innan det händer igen.